Förtal är en anklagelse man slänger sig med ganska vilt, särskilt på sociala medier. Förtal går under Brottsbalken vilket innebär att det i första hand ska drivas som ett brottmål. Det är dock inte helt okomplicerat att få någon dömd för förtal.
Många tror att det handlar om att någon sprider lögner om någon annan. Det stämmer inte. Att sprida lögner om någon annan kan gå som förtal men det kan det även göra om det som sprids är sant. Förtal handlar om mer än så. När det kommer till förtal så behöver man kunna bevisa utom rimligt tvivel att personen har spritt lögnerna/informationen i syfte att svartmåla den andra personen. Så om det sprids i upplysningssyfte eller kan anses vara av intresse för allmänheten kommer det inte att klassas som förtal.
En annan sak man behöver se till är spridning. Vilken omfattning har spridningen av lögnen/informationen fått? Här kan vi ta ett exempel som många av er nog känner till, nämligen Joakim Lundells tvist med hantverkaren Jos. I en av videorna som gjordes kring detta gick en av Joakim Lundells kvinnliga vänner ut och berättade sin historia om Jos. Den videon beräknades ha spritts till 1 miljon(!) människor vilket i sin tur bedömdes ha skadat Jos rykte och i förlängningen hans företag kraftigt. Joakims väninna blev därför dömd för förtal.
Jag ska inte göra detta för långrandigt men kort sagt, för att få någon dömd för förtal behöver man alltså kunna bevisa att syftet var att orsaka personlig skada, alltså inte i upplysningssyfte eller p.g.a. allmänintresse. Det ska också ha spridits till en större mängd personer. Utöver detta ska det också ha påverkat den drabbade personens liv och leverne påtagligt.
Om man inte skulle hitta tillräckligt starka bevis för att åklagaren ska välja att ta upp målet kan man istället välja att driva målet själv med hjälp av ett juridiskt ombud. Det blir då en så kallad civilrättslig process. Det finns lite skillnader i vad straffet kan bli beroende på om målet drivs av åklagare som ett brottmål eller om det drivs civilrättsligt.
Vid brottmål blir straffet oftast böter om den tilltalade bedöms skyldig. Även fängelse finns med på straffskalan. Max 2 år kan det bli och endast om förtalet anses som grovt. Exempel på när det klassas som grovt förtal är om någon gjort grova anklagelser om någon annan, t.ex. anklagat dom för att ha begått ett grovt brott.
Så hur driver man då ett förtalsmål civilrättsligt?
Ok. Första steget är alltid att göra en polisanmälan och hoppas att åklagaren väljer att väcka åtal så det blir ett brottmål. Men om åklagaren väljer att inte väcka åtal kan du driva förtalsmålet själv. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. I stämningsansökan behöver du ha med uppgifter om:
uppgifter om
- den tilltalade,
- den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som erfordras för dess kännetecknande, samt det eller de lagrum, som är tillämpliga,
- det enskilda anspråk, som målsäganden vill framställa samt en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för anspråket,
- de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt
- sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt.
(Källa: Rättegångsbalken)
Efter att detta skickats in kontaktar rätten den tilltalade och denna får meddela om de anser sig skyldiga eller oskyldiga till anklagelsen. Båda parterna får sedan avge sitt yttrande till rätten samt de bevis de önskar åberopa. Om det finns skriftliga bevis som ännu inte angetts ska dessa också bifogas.
Det hålls sedan ett civilrättslig förhandling där den tilltalade i slutändan antingen döms eller frias. Något som är viktigt att notera är att varken böter eller fängelse finns på straffskalan vid ett civilrättsligt mål. Endast skadestånd kan utdömas om den tilltalade bedöms som skyldig. Om målsägande inte har pengar till att betala skadeståndet drivs ärendet av Kronofogden förutsatt att den tilltalade har någon form av inkomst som Kronofogden kan göra utmätning från. Skulle detta inte finnas kan målsäganden alltså inte få ut sitt skadestånd. Målsäganden får dessutom betala sina egna rättegångskostnader och om den tilltalade frias kan målsägande få betala även dennas rättegångskostnader.
Rättegångskostnader vid okomplicerade tvistemål som går till huvudförhandling kostar vanligtvis nånstans mellan 100 000 – 150 000 kr. Om man väljer att låta ett juridiskt ombud driva målet åt en tillkommer även dennas arvode och vid förlust i målet kan man då även bli tvungen att betala motpartens ombudskostnader.
Detta var en förenklad förklaring om hur ett civilrättsligt förtalsmål går till och ger bara en övergripande information. Vill man gå in på djupet i hur det går till kan man läsa om det i §1-24, 47 kap. Rättegångsbalken.
Vill bara påpeka att även om den som dömts att betala skadestånd inte har pengar just för tillfället, kvarstår skulden hos kronofogden. Så fort den dömde får in en summa över existensminimum på sitt konto dras resterande och går till kronofogden. Har den dömde flera skulder hos kronofogden betalas de till staten, tex csn, av först, därefter en summa till varje brottsoffer. Skadestånd till brottsoffer betalas alltså inte tillbaka till en person åt gången, utan delas upp på lite åt gången mellan brottsoffren om de är flera.
Tack för bra inlägg!
Precis, helt korrekt 👍🏽